Listfabriken i Roslagen

På den den snart hundraåriga listfabriken i Roslagen har eftermiddagssolen börjat lägga sig. Den sista lastbilen gick iväg innan lunch och på personalparkeringen ekar det snart tomt. Det är fredag och medarbetarna på snickeriet har börjat förbereda sig för helg.

”Sedan några år tillbaka har vi börjat larma lokalerna redan från kl.15:30 till måndag morgon” säger ägaren Jon samtidigt som han kliver ner från traktorn och låser upp porten till pannrummet vi kommit för att besöka. ”Det finns viktigare saker att lägga tid på har jag lärt mig” fortsätter han samtidigt som vi möts av en välkomnande hälsning i dörröppningen när den varma luften inifrån möter januaris krisp.

”Men den här tar aldrig helg” pekar Jon med hela handen och syftar på flispannan.

Det går inte att ta miste på den rejäla pannkropp som står i mitten rummet. De röda dörrarna är ordentligt isolerade och utmärker sig från den nästan fyra ton tunga pannkroppen i svart och silvermetallic färg. Asklådan står främst, med handtag och stora hjul för att enkelt rullas ut vid tömning. I hörnet står en stor ackumulatortank som lagrar all överskottsvärme. Hela värmeanläggningen ryms i utrymmet på ca trettio kvadratmeter.

Nästintill allt som tillverkas i listfabriken har producerats och vuxit på marken som vi står på. Familjen är helt självförsörjande gällande värme. De avverkar och planterar även nya träd. Längst med åkerkanter, diken och från skogen tar de till vara på material och fallna träd som sedan flisas till bränsle för uppvärmning. Även restprodukter från hyvleriet och snickeriet lastas in i flisfickan där fjäderomröraren transporterar det vidare till brännkammaren i pannan.

”En anledning till att vi valde Turbomat-modellen är på grund av det rörliga trappstegsrostret. Konstruktionen gör att det går att elda varierat och mycket grövre bränsle med en fuktighet upp till 50%.”

Uppvärmningen sker helt automatiserat och pannan står redo alla dagar i veckan. Året runt, sommar som vinter. Totalt värmer pannan närmare 2000 kvadratmeter fördelat på bl.a. sågverkstad, maskinhall, hyvleri och flertalet familjebostäder med tillhörande garage. Effektmässigt finns det även kapacitet till att ansluta ytterligare fastigheter framtiden om behov skulle uppstå.

”Förra pannan var en gammal stokerpanna som farsan köpte 1980. Den gick visserligen inte att elda i under sommarmånaderna – men i 40 år höll den.. Det är inte så illa brukar jag säga. Det räknar jag med att den nya pannan ska klara av, minst..” hinner han avsluta innan det ringer i Peltor-kåporna.

Vi tackar för besöket och säger adjö. På återseende.